Upp- och nerdaterad bland kemiska nyponbomber.

På grund av ett nystartat ölprojekt, som förhoppningsvis snart skall sätta igång på allvar, har ölbloggandet hamnat lite i skymundan den senaste tiden… som ni kanske märkt. Jag är tveksam till att det kommer bli jättemycket inlägg här de kommande veckorna, då ölkrafterna alltså primärt fokuseras på annat håll… men snart kommer det dyka upp roliga saker i internetölsvängen!

Nu till något helt annat. Låt oss skriva några osammanhängande meningar om ett av de senaste hatobjekten i ölbloggosfären; Hoegaarden Rosée. Jag sällar mig gärna till skaran av tvivlare – det finns så mycket som inte är okej med detta öl att man faktiskt blir en smula mörkrädd när man dricker det. Att ölets främsta kvalitet är den söta kommentaren ”Koel Drinken” på burkens säger väl en del. (Huruvida ”Koel Drinken” faktiskt refererar till att det på något sätt skulle vara hippt att dricka ölet eller om det snarare handlar om den rekommendation man får angående dryckestemperaturen på burken, 3 grader Celsius (?!), låter jag vara osagt.) Hur som helst är jag smått förvånad över att ingen skrivit om hur skandalöst mycket detta ”öl” doftar och smakar som nyponsoppa. Är det alltså bara jag som vill äta ölet med sked och ha i ett gäng mandelbiskvier?